Tillväxt, vad är det för en växt? Det undrar Claes Eriksson i sin härligt underfundiga och tänkvärda MAX-föreställning, som du kan kolla på nedan. Avsnittet som innehåller denna undran börjar ca 6.55 in i första akten, men se gärna hela föreställningen. Där finns många “galenskaper” att ta del av, inte minst i den andra akten.
Ja, vad är det för en växt? I vår naturfrämmande, pengasnurriga värld är tillväxt vanligen synonymt med ekonomisk tillväxt, som enligt Wikipedia definieras enligt följande: Ekonomisk tillväxt är den relativa ökningen i något produktionsmått. Vanligen är det ökningen av ett samhälles produktion av varor och tjänster enligt måttet bruttonationalprodukt (BNP), jämfört med föregående tidsperiod. Det nominella tillväxttalet anger ökningstakten i löpande valutaenheter.
Denna tillväxt är viktig i ett samhälle som premierar konsumtion och pengacirkulation, vilket vi uppenbarligen gör här i landet. Tillväxten är så viktig för oss att vi t o m struntar i att den förpestar vår livsmiljö och tar kål på våra andra växter. Att tillväxten dessutom kräver så mycket skötsel att vi knappt har tid och ork över att leva gör naturligtvis inte det hela bättre. Rätt korkat va? Hur dum kan man egentligen vara? Ja, där verkar tyvärr inte finnas någon gräns. Vi gör allt vi kan för att kunna styra över andra och slippa ta ansvar för vårt eget leverne.
De allra flesta menar nog också att människor inte kan styra sig själva utan att de måste styras. Gäller givetvis inte dem som påstår detta, utan naturligtvis bara alla andra. Är det inte dags att lägga av med detta ansvarslösa dravel nu? Det tycker i alla fall jag. För det måste inte vara på detta sätt, även om vi ständigt och taktfast invaggas och invaggar oss själva i den tron. Vi kan koppla på hjärnkontoret och successivt börja ta vårt ansvar (det är inte så farligt som det låter), släppa loss vår skapande förmåga (ja, vi har en sådan) och börja styra oss själva i en riktning som har kvalitativa värden, som verkligen ger oss ett bättre liv, och som är till gagn för såväl mänskligheten som allt omkring oss.
Ja, ja. Snacka går nog bra, men att spotta snus i motvind är inte lika lätt, säger du kanske. Jo, jo. Jag förstår vad du menar. Men jag sa inte att det var lätt. Allt måste inte vara lätt. Och, lite skit får vi väl tåla. Alla förändringar är naturligtvis förenade med vissa problem. Det ligger liksom i sakens natur. Anammar vi emellertid en enande, helande och frigörande ordning likande den som finns beskriven under ekogrund här på sajten, samt dessutom väljer att delta i förverkligandet av en dylik ekogrund via lokala föreningar liknande Ronneby Samhällsförening, Ronneby Ekoförening m fl, då tror jag att vi har skapat bra förutsättningar för att kunna ta oss fram även i svår motvind, om så skulle behövas.
Via den förändring som detta innebär kommer vi att kunna skaka av oss detta pengasnurriga gissel som vi redan burit med oss alltför länge, och jag tror inte att någon egentligen kommer att sörja förlusten av den nu så vanliga parasitväxten. Jag tror inte heller att pengarna i sig, samt annat i ekosamhället icke behövligt såsom skulder, ägande, hierarki och byråkrati, kommer att saknas när vi förpassar dessa företeelser till historien. Tvärtom tror jag att friskheten i den nya kulturen, när den väl uppdagas, till och med kommer att tilltala och uppskattas av även de idag allra mest konventionellt hängivna.
En fantastisk nutidsföreställning av och med Claes Eriksson. Humor och allvar i en salig blandning. Akt 1.
En fantastisk nutidsföreställning av och med Claes Eriksson. Humor och allvar i en salig blandning. Akt 2.