Har Världsbanken anslutit sig till miljövännerna, eller?

Världsbanken gick under veckan ut med en rapport om att temperaturen på jorden kan komma att öka med hela 4 grader, dvs betydligt mer än vad man tidigare förutspått, och varnar samtidigt för att konsekvenserna kan bli katastrofala om ingenting görs. Vad är detta? Har Världsbanken anslutit sig till miljövännerna? Nejdå, lugn bara alla ni med tillit till den etablerade, hierarkiska, pengafixerade ordningen. Världsbanken bryr sig givetvis lika lite om miljön nu som tidigare. Allt är nämligen inte alltid som det vid första anblick ser ut att vara. Denna gamla sanning synes dock, av någon underlig anledning, ha undflytt journalisterna i etablerad svensk media, som ensidigt och utan någon undersökande vilja bara sprider denna domedagsliknande skrämselpropaganda vidare. Ja, vart har den undersökande journalistiken tagit vägen?

Men vad vill då Världsbanken med denna rapport? Jo, man vill primärt givetvis värna om tillväxten och pengasnurren här i världen, precis som man alltid gör och har gjort. Man vill säkert också sätta press på de inblandade i kommande klimatförhandlingar i Qatars huvudstad Doha nu i december, för att få till en förlängning på, och återigen få fart på den lukrativa handeln med utsläppsrätter. Man vill nog också locka/skrämma fler länder till att medverka i detta. Hela 21 av de 50 största ekonomierna står f n nämligen utanför gällande klimatavtal. Bland dessa kan nämnas USA, Ryssland, Kina, Japan och Kanada.

Tveksamt dock om Världsbanken lyckas med sina föresatser. Den kritik som förekommit betr missbruk av utsläppsrätter, och den ganska utbredda misstron till klimatvarningarna, för kanske med sig att många länder hellre väljer andra vägar till fortsatt tillväxt. Dock inte Sverige synes det. Här sväljer och accepterar vi kritiklöst allt som EU rekommenderar. Det är som om larmrapporterna, som visar att det klimatfärgade Kyoto-avtalet i praktiken snarast har ledit till försämringar än till förbättringar, såväl för miljön som för utvecklingsländernas situation, inte har nått fram till maktens boningar i Sverige. Men här misstar jag mig kanske. Vi svenskar tillhör ju numera kapitalismens fronttrupper, beredda att gå i döden för pengarna och tillväxten.

Men, även om Världsbanken inte lyckas i sina föresatser att få till en klimatöverenskommelse, som i vanlig ordning lätt kan missbrukas, till kapitalets och BNP-tillväxtens fromma, så kommer man med all säkerhet ändå att lyckas, på andra sätt. För det första lyckas de troligen med att även i fortsättningen få miljöproblemen reducerade till enbart en temperaturfråga, och därmed göra det tämligen fritt fram för miljöförstörelse i alla andra former. Inget dåligt misslyckande. De kan räkna ut det, dessa ekonomer. I alla fall när det handlar om pengar. Men det stannar inte där. Med detta klimatutspel frigör man sig också från ansvar för pågående och kommande issmältning vid Arktis, den issmältning som kommer att behövas för att kunna utvinna olja och gas i arktis-området. En issmältning som huvudsakligen kanske inte kommer att ha med koldioxid att göra.

Johanna Björklund håller föredrag om tillståndet i världen.

Det undrar Johanna Björklund, forskare vid Centrum för uthålligt lantbruk, i ett engagerat föredrag vid Mångfaldskonferensen 2010, arrangerad av Centrum för biologisk mångfald. Det är en stark och ganska klarsynt skildring av den situation som vi idag befinner oss i. Lite väl mycket fokus på klimatet, som vanligt, men annars mycket bra. Jag blir glad när jag upptäcker att det finns klarsynta forskare som vågar säga vad de tycker. All heder Johanna, och mer av det slaget tack. Du kan ta del av föredraget, samt av några filmer om odlad mångfald, nedan.

Hur står det till med världen? Föredrag av Johanna Björklund från Centrum för uthålligt lantbruk vid SLU.

Odlad mångfald (del 2 av 6) från Centrum för biologisk mångfald. Kanske 90 % av den odlade mångfalden har försvunnit. Hans Larsson, föreningen Allkorn, berättar om odlad mångfald och ovanliga lantsorter i Sverige. Ett resultat av detta arbete, med lokal koppling, är Signes böna, som går att få tag på här för odling eller förtäring.

Odlad mångfald (del 3 av 6) från Centrum för biologisk mångfald. Pomologerna Mattias Iwarsson, CBM och Mats Rosengren, länsstyrelsen Västra götaland demonstrerar nutida och historiska svenska äppelsorter.

Odlad mångfald (del 4 av 6) från Centrum för biologisk mångfald. Marie Byström, CBM och Ove Ringsby, Biosfärkontoret i Mariestad, berättar om hur hållbart entreprenörskap på Kinnekulle går till.

Lågenergilampan är ingen lämplig ersättare till glödlampan.

I september förbjöds alla glödlampor och ersattes av lågenergilampor. Lågenergilampor innehåller det farliga ämnet kvicksilver och kräver varsam hantering. Så inleds senaste Miljöteknik-info i min hemkommun. Javisst är det bra att man nu går ut med en varning till allmänheten, men det hade givetvis varit mycket bättre om varningen hade gått ut till berörda politiker innan detta vansinniga beslut, att ersätta glödlamporna med något sämre, togs. För visst måste det väl ha gått alldeles fel någonstans när myndigheten behöver gå ut med förhållningsregler av det slag som vi kan ta del av nedan:

Är det så här vi vill ha det i vardagen?

När en varm lampa går sönder
Stäng alla dörrar till rummet där en varm lampa gått sönder. Ventilera rummet genom att öppna fönstren och lämna sedan rummet i 20-30 minuter. Samla därefter ihop lampresterna med en bit styvt papper eller kartong. Se till att lamprester inte kommer i kontakt med huden.

Torka golvet och andra ytor i närheten av den trasiga lampan med en fuktig trasa. Lägg lampresterna och trasan i en glasburk med lock som du märker tydligt med en text om att burken kan innehålla kvicksilver från en lågenergilampa. Lämna sedan burken som farligt avfall till en bemannad återvinningscentral/avfallsstation.

När en kall lampa går sönder
Om en kall lampa spricker sprids kvicksilvret som små droppar i rummet. De faller till golvet tillsammans med de trasiga lampresterna. Gör på samma sätt som med den varma lampan. Undvik kontakt med huden. Samla ihop delarna och lämna trasa, burk och färgrester till en bemannad återvinningscentral/avfallsstation.

Tänk på att inte dammsuga upp resterna av lampan, varken om den gått sönder kall eller varm. Det finns risk att dammsugaren finfördelar och förångar kvicksilverdropparna och sprider dem i luften. Det ökar risken för inandning.

Detta är dessutom långt ifrån de enda allvarliga problemen med lågenergilamporna, även om det som skrivs ovan i sig naturligtvis borde räcka för att stoppa en dylik produkt. Mer information om lågenergilamporna, och problemen med dessa, finner du bl a  på denna sida samt på denna sida.

Men hur kunde det bli så galet? Ja, det finns säkert många ekonomiska och andra förklaringar till det. Jag nöjer mig dock med att konstatera att så här blir det när ansvaret lyser med sin frånvaro. Inget behagligt ljus, men det är så det blir. Ett förhållande som jag tycker är viktigt att belysa, vare sig det gäller lampor eller annat.

Men, vad kan vi göra åt detta? Är det inte lite väl sent att ta upp detta nu, och är det här verkligen något att bråka om? Nej, det är inte något att bråka om, men om man tar ett miljöbeslut som på många sätt ger oss en sämre miljö i vardagen, då bör något göras för att rätta till detta och bl a göra det möjligt att fortsätta använda glödlampor tills vi har hittat en ersättare som verkligen är bättre. Det är ett sätt att ta ansvar för det liv vi lever. Gör vi det i vår vardag, i smått och stort, så får vi ett bättre liv, och färre vansinnigheter att ta hand om, framöver.

Norregården, ett av få småbruk i bygden som har överlevt.

Vårt första hemmahos-inlägg är mer en presentation än ett hemmahos-reportage. Men, vi får nöja oss med det så länge, och göra ett riktigt hemmahos-reportage vid ett senare tillfälle.

Nils-Börje Nilsson har drivit Norregården, som han tog över efter sina föräldrar, sedan 1975. På gården, som är belägen i Hjälmsa utanför Bräkne-hoby, odlas en mångfald av grönsaker (bl a en hel del rotfrukter),  samt säd (bl a råg) och t ex den mycket goda, lokala Bruna bönan Signe. Odlingen är KRAV-godkänd.

Ett hårt arbete i mångfalden

Mycket manuellt arbete blir det.

På gården finns också en mindre besättning mjölkkor, vilka givetvis står för gödseln till odlingen, och på vintern pockar även skogen på uppmärksamheten. Så här finns att göra, året om. Det är inget latemansgöra precis, att få ett småbruk av gammalt slag att överleva. Det blir inte lättare av att det numera finns så få småbruk, med åtföljande små möjligheter till samarbete och samverkan. I den situationen är det givetvis extra svårt att få till ett rationellt verksamhetsutövande. För att kunna överleva i denna situation behöver Nils-Börje hålla en relativt hög prisnivå på sina produkter. Detta åstadkommer han genom att i stor utsträckning sälja direkt till kund, utan mellanhänder. Något som i sig givetvis kräver en hel del ytterligare arbete, men givetvis också ger trivsamma kontakter med kunderna. En social bonus mitt i det hårda arbetet.

Ny vår för “småbrukandet”?

Vi hos Ekokuriren ser gärna att det blir en ökning av “småbrukandet” i denna för småbruk så lämpliga bygd, men givetvis med samarbete och samverkan. För här finns mycket att göra, och stora möjligheter att få till en hälsobringande och väl fungerande lokal självförsörjning. Det går om vi bara organiserar och sköter det hela på ett sätt som fungerar. Hur detta kan gå till får vi återkomma till senare.

Kommentar: Bilderna ovan är “lånade” från ett reportage publicerat på webbsajten för Bräknebygden. En sajt som är väl värd ett besök, precis som hela Bräknebygden för den delen.

]]> https://ekokuriren.e372.se/2012/10/03/norregarden-ett-av-fa-smabruk/feed/ 0 https://ekokuriren.e372.se/2012/08/03/lokalt-varuhus-pa-ekogrund/ https://ekokuriren.e372.se/2012/08/03/lokalt-varuhus-pa-ekogrund/#comments Fri, 03 Aug 2012 13:49:48 +0000 Kjell Askling http://ekokuriren.e372.se/?p=48 Läs mer »]]>

Ett heltäckande varuhus på ekogrund, under uppbyggnad

Verksamheten, som f n befinner sig i ett relativt tidigt uppbyggnadsskede, har ännu så länge ett tämligen begränsat sortiment, och en ebutik som nog behöver förfinas ytterligare. Ebutiken är dock i fullt fungerande skick, så det går bra att göra beställningar redan i detta uppbyggnadsskede. Det här är nämligen inte någon provstart, utan det är så här som Ronneby Ekomarknad vill ha det. Man vill gå ut tidigt i uppbyggnads- och utvecklingsprocessen, visa upp sin idé och sitt grundupplägg, presentera intressanta produkter, visa vilka möjligheter som finns med denna ekoverksamhet, samt även ge fler intresserade möjligheten att engagera sig i verksamhetens utveckling.

Brett sortiment under uppbyggnad

Det sortiment som Ronneby Ekomarknad nu är i färd med att bygga upp kommer att vara mycket omfattande och täcka i stort sett alla verkliga behov, och det kommer att gå att köpa produkter såväl i detalj som i parti. Såsom framgår i ebutiken är verksamheten indelad i följande tio avdelningar: Allmänt, Dagligvaror, Data och kontor, Hus, hem och trädgård, Kläder och skor, Komm och transport, Litteratur och konst, Ljud och bild, Prod och verksamhet, och Övriga produkter. Som sagt, omfattande och tämligen heltäckande.

Handel utan pengajakt, till nytta för alla

Ronneby Ekomarknad är organiserad och registrerad som en ideell förening. Lite motsägelsefullt med handel i ideell form kan kanske tyckas. Men det är givetvis inget som säger att handel måste vara kommersiell och girig, även om det är lätt att tro det, den kan faktiskt vara till nytta för alla. Med ett ideellt upplägg, och en verksamhet vilande på ekogrund (samma ekogrund som gäller för Ekokuriren), får vi en handel som är bra för alla, och som med sin verksamhet och sina produkter även lär kunna bidra till ett helande av såväl kund som tillvaro.

Fler engagerade behövs i verksamheten

För att åstadkomma detta och komma vidare i utvecklingen av Ronneby Ekomarknad behöver dock fler engagera sig i denna helande och nyskapande ekorörelse. Om du, som är hemmanhörande i Ronneby kommun, finner detta handelskoncept intressant så bör du absolut höra dig av till föreningen. Du kan delta i den omfattning och på det sätt som passar dig. Alla kan göra något, men föreningen är speciellt intresserad av att få kontakt med intresserade som har kunskaper inom någon eller några av verksamhetsgrenarna, eller som vill fungera som kontaktperson inom sitt närområde i kommunen. En ny dimension och nya möjligheter väntar.

Fler lokala varuhus på ekogrund välkomnas

Om du, som har din hemvist i någon annan kommun än Ronneby, finner detta ekogrundade handelskoncept intressant kan du höra dig av via kommentarer nedan, via Ekokurirens kontakt-sida, eller via kontakt-sidan i Ronneby Ekomarknas ebutik. Ju fler varuhus av detta slag ju starkare blir denna ekorörelse. I detta sammanhang kan nämnas att det också finns relativt långt framskridna planer på att dra igång en svensk import- och distributionsverksamhet under namnet Svensk Ekomarknad. Hör gärna av dig om du vill veta mer.