En midvinterby från Pepparbacken i Ronneby.

Det är fredag den 21 december 2012, och vi finns fortfarande här, trots alla domedagsprofetior. Det ser ut som om vi har överlevt ännu en förutspådd domedag. Det är dock inte det som vi i första hand firar här hos Ekokuriren. Här firar vi att ett nytt år har börjat. Hos oss infaller det nya året i naturlig ordning i samband med vintersolståndet, som i år infaller just idag den 21/12, vid den något magiska tiden 11:11. Vad vill detta fyrtal i ettor säga oss, månntro? Kanske att det är dags för nya steg, nya tag och en ny dimension i mänskligt varande, i alla fyra färgerna. Det vill i alla fall jag tro.

Jag är dock inte ensam om att betrakta denna nyårsdag som något speciellt, det har jag förstått. Och, även i t ex den mytomspunna Maya-kalendern är denna dag något alldeles speciellt. Ett veritabelt storcirkelskifte, omfattande 13 baktun, dvs 3114 fvt – 2012, råkar(?) nämligen infalla just vid vintersolståndet 2012. Detta skifte har omgetts med mycket mystik, och har av vissa tolkats som ett definitivt slut. Så synes dock inte vara fallet. Ett mycket viktigt skifte tror jag dock att det kan rör sig om, i många avseenden, och jag hoppas att mänskligheten tar sig samman i denna nu påbörjade era.

Oavsett hur det är med den tid vi nu lever i så är det viktigt att vi människor tar vara på möjligheterna i nuet, och ser till att leva på ett så bra sätt som vi kan. Gör vi inte det så är risken stor att domedagsprofeterna så småningom får rätt. För det finns naturligtvis oftast någon form av grund för de farhågor som uttrycks i domedagsprofetiorna, och det är inte alls så konstigt att dessa profetior står som spön i backen i den tid vi nu lever. Vi är f n onekligen ur fas med den planet vi lever på. Vi behöver se till att komma i harmoni med oss själva och med allt som omger oss, annars lär vi nog komma att fasas ut relativt snart.

Om du är intresserad av fortsatt mänskligt liv här på planeten, och en hållbarhet som sträcker sig längre än till enbart själva ordet, så rekommenderar jag att du tar del av inläggen i Ekokuriren, av såväl nya som gamla. Ekokuriren är nämligen ingen vanlig nyhetstidning med slit- och slänginnehåll, utan snarare en nutidning med inlägg som är ständigt aktuella, och som går att läsa om och om igen. Hållbarhet även i detta avseende alltså.

Dags att fatta att hållbarhet och förstörelse inte trivs ihop.

När skall vi människor besinna oss? Skall vi vänta tills det är för sent, tills vi har tagit död på allt av verkligt värde, och ersatt det med enbart pengavärde, och sedan sitter där ensamma i den totala tomheten och meningslösheten? Nu håller vi t o m på med att ta död på hållbarheten genom att underordna den i en levnadsordning där förstörelsen är religion. Vad vill vi egentligen? Vill vi skapa ett helvete här på jorden, eller är vi bara så djävla tanklösa?

Jag tror givetvis inte att människor i allmänhet medvetet vill skapa ett helvete. Men, skall det behöva vara så svårt att förstå att hållbarhet inte kan leva i en ordning där pengamakt regerar, där handel (dvs pengasnurr) styr, där ägande och konkurrens är heligt, där bekämpandet ses som naturligt, där pengavärde är det enda värde som räknas, där vi blir rikare ju mer vi förbrukar, där krig är ett sätt att skapa fred, där mångfalden upplevs som skrämmande, där ansvar och hänsyn ses som en belastning, och där det är bättre att producera våra förnödenheter på andra sidan klotet än här hemma.

Ja, jag vet att det är politiker och pengamakt som styr och som bestämmer villkoren. Men jag vet också att det är alla vi människor som väljer dessa politiker, och som i våra dagliga handlingar ser till att verkställa besluten. Så ytterst ligger alltså ansvaret ändå hos oss. Det är våra beslut och handlingar som avgör om vi skall ha ett helvete eller ett paradis här på jorden. Så är det, oavsett hur många konspirationer som förekommer, och oavsett hur maktlösa vi människor känner oss.

Men, vi är inte maktlösa, även om det kan kännas så, och vi måste inte vara så tanklösa. Vi kan börja använda vår förmåga, och var och en börja ta ansvar för vårt liv här på jorden. Vi kan besinna oss och ersätta vårt förstörande och problemskapande leverne med ett leverne där vi inte ens behöver grubbla över hur vi skall få ett hållbart liv, eller hur vi t ex skall bete oss för att vara kärleksfulla och omtänksamma. Det är inte så svårt som det låter. Det enda vi egentligen behöver göra är att flytta fokus från det vi ser omkring oss till det vi ser och har inom oss. Det har jag gjort, och då fann jag bl a denna enande, hållbara ordning. Kanske finns den, eller något liknande, också hos dig. I så fall är kanske även denna sida något för dig.

Som avslutning, ett favoritklipp som jag haft med tidigare, men inte kan låta bli att ha med även på denna sida.

George Carlin talks about politicians, voting and responsability. A cut from the show “Back in Town” 1996.